Nu har jag inte skrivit på länge. Och ärligt talat har jag inget att skriva om nu heller. Eller ja, egentligen massor, men det är inte för era öron. Eller ögon. Vissa saker är helt enkelt för peronliga för att fläkas ut offentligt.
Sorg, tomhet, gränslös saknad och en outtömlig ström av tårar. Så har de senaste veckorna sett ut. Vad som än händer så kommer det alltid att vara Du...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar